I takt med att världsordningen som vi känner den, dvs som ett system för goda internationella relationer, förändras frågar sig många; Har även globaliseringen, som vi känner den, nått sitt slut?

En logisk fråga när världen börjar präglas av höga tullar, sanktioner och geopolitiska spänningar. Likaså talar allt fler om regionalisering som ett svar på olika handelshinder.

Vårt svar är nej, globaliseringen har inte nått sitt slut. Regionalisering är en variant av globalisering. Det är dock viktigt att skilja på affärsdriven och naturlig regionalisering från politisk styrd regionalisering.

Skiftet från globalisering till regionalisering tog fart med covid samt den fraktkris som uppstod till följd av att ett containerfartyg fastnat i Suezkanalen 2021. Hela världshandeln påverkades och blottade sköra försörjningskedjor.

Behovet av att vara nära kunden, ha regional tillverkning och minska transporterna blev påtaglig. Likaså den gynnsamma hållbarhetsaspekten av regionalisering.

Regionaliseringen blev således en naturlig och affärsdriven handling för att minska sin sårbarhet, för att enklare och snabbare kunna ställa om utifrån förändrade kundbehov och omständigheter, samt för att utveckla en mer hållbar affärsmodell.

Men den accelererande regionalisering som vi ser nu, driven av nationalism och hot om höga tullar, är inte långsiktigt värdeskapande för varken företag, kund eller klimat.

Så hur ska företag agera?

Med risk för att använda två politiker-typiska talepunkter i en och samma mening – Det gäller att parallellt kunna ha ”is i magen” samt ”två tankar i huvudet samtidigt”.

Med det menar vi att det aldrig är bra att agera förhastat utan parallellt som ni inväntar vad som sker, se även över er affär långsiktigt, tillika dess resiliens.

I den kontexten blir ett företags kunskapstillgångar något mer än bara ett verktyg för tillväxt – det blir en verktygslåda för långsiktig affärsresiliens

Om företagets licensering av IP tidigare fokuserat på teknik- och kunskapsöverföring, tillika realisering av nya affärs- och intäktsmodeller, blir det nu ett affärsverktyg för att både hantera den regionalisering som nationalism och höga tullar driver fram, samt bibehålla en global och långsiktigt resilient affär.

En licenslösning – där en regional samarbetspartner får rätt att tillverka er produkt på den inhemsk marknad – kan vara ett effektivt svar på höga tullar och ett sätt att kringgå handelshinder.

Samtidigt kan licensiering av er tillverkning till en regional samarbetspartner minska sårbarbarheten i er försörjningskedja, tillika risken för höga transportkostnader och negativa klimatutsläpp.

Men för att säkra en licenslösning som står stabilt i en skiftande världshandel bör internationella licensavtal och -villkor inkludera klausuler för force majeure kopplat till geopolitik, rätt till återkallelse och geografiska begränsningar. Därtill säkerhetsvillkor avseende vidarelicensiering.

 IP är mer än ett affärverktyg för tillväxt – det är en verktygslåda för långsiktig resiliens. I en värld där politik, makt och teknik går hand i hand är licensieringsmodellers konstruktion mer än en affärsfråga – det är en del av er strategi för långsiktig överlevad.

Key takeaways:

• Behandla IP som en strategisk resiliensfaktor, inte bara ett tillväxtverktyg.
• Tänk långsiktigt – licensiering kan vara nyckeln till att kombinera global räckvidd med regional anpassning samt ytterligare en intäktsström.
• Identifiera regionala partners som kan tillverka under licens – minskar sårbarheten i er försörjningskedja samt klimatpåverkan
• Överväg att använda licensering för att säkra fortsatt regional närvaro – ett smart sätt att kringgå handelshinder
• Se över licensavtal – inkludera klausuler om geopolitisk force majeure, återkallelse och geografiska begränsningar.

Vill du ta del av fler insikter och råd avseende världsekonomiska läget – hur företag bör förhålla sig för att säkra lönsamhet, tillväxt och konkurrenskraft – Välkommen till oss den 11 juni!

Klicka här för mer information och anmälan.

Hoppas vi ses!