Skulle utveckling, nya tekniska lösningar, nya musikaliska verk eller ny mjukvara till stöd för operationer av patienter på distans ej se dagens ljus om det inte fanns möjlighet till immaterialrättsligt skydd? Behöver världen IP, kort sagt? Precis som inom en rad andra frågor, finns det två sidor av myntet.
Å ena sidan innebär visserligen skyddet ett (legalt) monopol som hindrar alla andra från att använda den skyddade uppfinningen (begreppet ”uppfinning” används fortsättningsvis men andra skyddsformer avses även förstås), men å andra sidan har rättighetsinnehavaren genom IP skyddet möjlighet att få avkastning på sina investeringar som denne haft för utveckling och kan gå vidare med att bekosta kommersialisering med inriktning att vi konsumenter ska kunna få ta del av uppfinningen.
Låt oss ta läkemedel som ett exempel. Under pandemin nyligen var den globala efterfrågan på vaccin mot coronavirus enorm. Patentskyddade vaccin var oerhört dyra. Diskussioner har i omgångar förts om s.k. patentpooler där patent parkeras för att ges åtkomst till alla, särskilt när det finns ett internationellt intresse att alla länder får ta del av den patentskyddade lösningen. Intresset för att parkera patentskyddade vaccin mot coronavirus i patentpooler var lågt. Europaparlamentet beslutade till och med om att tillfälligt upphäva skydd av immateriella rättigheter för covid-19-vacciner. Exemplet visar att man ibland kan fråga sig vilken nytta det immaterialrättsliga skyddet verkligen har. Det går absolut att intellektuellt förstå de argument som framförs från olika håll att kostnaderna i samband med utveckling, verifiering och säkerställande av regulatoriska hänsynstaganden är vida omfattande, och att det legala monopolet som tex ett patent medför, är helt enkelt en förutsättning för att finansiellt kunna räkna hem investeringarna.
I linje med Europaparlamentets beslut om att upphäva det immaterialrättsliga skyddet, finns det exempel på företag som givit upp sina immaterialrättsliga skydd vilket lett till att tekniken blev åtkomlig för många. Till exempel släppte Volvo sitt patent i angränsning till trepunktssäkerhetsbältet. Toyota släppte i början av 2014 ett antal patent inom bränslecellsteknik. Tesla, som tidigare prytt sina väggar i foajén i Palo Alto med sina beviljade patent, släppte patenträttigheterna och fick plocka ner tavlorna. Sannolikt var det inga filantropiska böljor som svepte över dessa företag i någon tillfällig anda av givmildhet. Troligen räknade man med att detta grepp skulle medföra positiva inslag för varumärket, generera i utbyggnad av infrastruktur (vätgasstationer, laddstationer), leda till högre tillgänglighet och därmed högre volymer hos leverantörsbasen med lägre inköpspriser som följd.
Men argumenten för varför världen trots allt behöver immaterialrättsskydd är ganska enkla att rada upp. På individnivå spelar immaterialrättigheterna ofta en viktig roll som bekräftelse på den innovativa förmågan individen har. Ett beviljat patentskydd är ett bevis på att uppfinningen har viss höjd och inte är banal. Företag som beskriver sig själva som innovativa kan anses ha skäl för sitt påstående när de uppvisar omfattande IP Portföljer. Förmågan att tänka nytt värderas av marknaden och då kan en omfattande IP Portfölj ha en viktig betydelse. Investerare kan föredra att välja att investera i företag med bäst förutsättningar att hålla borta konkurrensen, dvs då företaget har en god skyddsposition genom en välfylld IP Portfölj. Att få en träffsäker värdering av företaget ger många fördelar i verksamheten, inte minst då lån ska tas. På forsknings- och utvecklingsnivå spelar publicerade patentansökningar och patent en viktig roll då det kan medföra validering av forskningssteg och snabbare avstamp till nya forskningssteg, vilket kan leda till att viktiga forskningsresultat kommer mänskligheten till nytta.
Om individer får välja mellan arbetsgivare A och B, där arbetsgivare A saknar IP-Strategi och aldrig skyddar företagets immateriella tillgångar vilka skulle kunna skapa möjligheter till nya erbjudanden och tillväxt jämfört med arbetsgivare B som har en skarp IP-Strategi och som ständigt är på hugget för att skydda företagets tillgångar och bygga för företagets framtid med nya produkter och tjänster och därmed höja värdet på företaget, öka sin konkurrenskraft och förbättra anställningstryggheten för de anställda, ja, då är valet ganska lätt!
Lägger vi dessutom till att företag i likhet med arbetsgivare B här i exemplet, betalar högre lön till sina anställda jämfört med arbetsgivare A, vilket undersökningar som gjorts inom EU visar, då kan vi sammanfattningsvis konstatera på en dag som denna, Immaterialrättsdagen, att javisst, världen behöver IP!
Så återigen gratulerar vi världen på denna dag, då vi uppmärksammar och hyllar alla som genom innovation och kreativitet driver vår utveckling framåt och på så sätt representerar en positiv samhällsutveckling.