Inom området för immaterialrättslig information och analys har vi gått från pappersakter, via elektroniska och sökbara filer inklusive metadata, till att nu hamna i en AI-präglad IP-miljö.

AI står vanligtvis för Artificiell Intelligence, men kanske borde vi överväga att kalla det Augmented Intelligence (Förstärkt Intelligens) i stället?

För att understryka detta, om vi ser på hur AI (oavsett förkortning) kommer att användas för IP-analys, finns det flera sätt AI kan hjälpa till på. För det första är den överväldigande volymen av patentdokument, som för närvarande överstiger 140 miljoner, en nästan oöverstiglig uppgift att gå igenom manuellt. På detta område kan AI spela en avgörande roll genom att filtrera och organisera dokumenten så att de mest relevanta framhävs.

Språk representerar en annan viktig aspekt, med tanke på att mer än 60% av alla patentdokument som publiceras årligen är på kinesiska, japanska eller koreanska. Maskininlärning och översättning har de senaste åren tagit stora kliv och blivit mycket mer tillförlitliga, och är idag ett måste.

Men hur mycket AI än används, krävs det till sist att en människa noggrant granskar resultatet och tar de slutliga besluten.

AI kommer således inte ersätta människan, utan snarare öka kraven på oss. Till exempel, om maskiner kan hantera rutinmässiga uppgifter inom juridisk forskning, kommer det att leda till en ökad omfattning av juridisk analys. Detta i sin tur kommer att kräva fler jurister som kan tillämpa sin expertis för att tolka och använda dessa resultat på rätt sätt. Följaktligen är det ett exempel på växande behov av fler, inte färre, kvalificerade jurister.

Därför är det mer passande att se AI som en förkortning för Augmented Intelligence, vilket understryker dess roll i att komplettera och berika den mänskliga förmågan.