Att internet styr våra liv idag är ingen överdrift, och detta pandemins år har betydelsen ökat än mer. I takt med det har även bedragarnas aktiviteter uppenbarligen ökat.
WIPO (World Intellectual Property Organization) meddelade igår att man har registrerat det 50.000:e ärendet om tvistlösning för en domännamnstvist, sedan starten av systemet 1999. Under de tio första månaderna 2020 initierades 3.405 ärenden, vilket är en ökning med 11 % jämfört motsvarande period året innan.
The Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP) är namnet på tvistlösningen som gör det förhållandevis enkelt, om man vet hur man gör, att få ta över en domännamnsregistrering som någon illvillig person har registrerat i ond tro. Just WIPO:s tvistlösning gäller en del internationella och nationella toppdomäner, främst .com och .net.
WIPO har räknat och noterar att i de här 50.000 ärenden har närmare 91.000 domännamn behandlats, och aktörer från fler än 180 länder har varit involverade.
För .se-domäner finns den svenska tvistlösningen ATF, som dock administreras av WIPO.
Några svenska exempel från tidigare i år var när Swedbank vann och fick ta över domännamnet swedbankgroup.se som var registrerat i ond tro, och när Blocket fick ta över blockket.se och bloocket.se som hade registrerats av annan i ond tro.
Men det är dock inte alltid som den som klagar, som oftast också äger varumärket som motsvarar domännamnet, vinner kampen om domännamnet. Här finns ju ingen indelning i varor och tjänster, så inom domännamnsvärlden kan även icke konkurrerande verksamheter kollidera.
Naturligtvis har vi på Bergenstråhle expertkunskaper när det gäller hantering av domännamnstvister. Kontakta Maria Svensson så hjälper hon dig att gå igenom dina förutsättningar till en bra tvistehantering.
Skriv ett svar eller kommentar
Fler inlägg av Christer
När den tekniska funktionen är den enda faktorn som styr produktens utseende, saknar det betydelse om det finns andra alternativa former. Det kan däremot ha betydelse om den form som valts innehåller viktiga icke-funktionella beståndsdelar, som är ett resultat av ett fritt val från upphovsmannens sida.
I föregående inlägg här på bloggens ”Legal smartness” togs brittiska Bromptons jakt på förlängd ensamrätt upp. Då var det endast generaladvokatens förslag som hade kommit, därefter har EU-domstolens sagt sitt. Resultatet var inte alls överraskande, men däremot något som man som innovatör bör tänka till kring.
Även mindre företag behöver icke personkopplade rutiner för hantering av de aktiviteter och tjänster som representerar stora delar av företagets värde. Hur hanterar du till exempel patentfrågor och betalning av årsavgifter?
Varumärkesrätten ger en ensamrätt att använda varumärket. En av effekterna är att man kan stoppa piratkopior och andra intrång. Men blir det ett intrång om någon tar bort varumärket?