”Bromptons jakt på förlängd ensamrätt: När den tekniska funktionen är den enda faktorn som styr produktens utseende, saknar det betydelse om det finns andra alternativa former. Det kan däremot ha betydelse om den form som valts innehåller viktiga icke-funktionella beståndsdelar, som är ett resultat av ett fritt val från upphovsmannens sida.”

När den tekniska funktionen är den enda faktorn som styr produktens utseende, saknar det betydelse om det finns andra alternativa former. Det kan däremot ha betydelse om den form som valts innehåller viktiga icke-funktionella beståndsdelar, som är ett resultat av ett fritt val från upphovsmannens sida.

 

Känner du igen dig och ditt företag? Du har haft en teknisk lösning patenterad och den är implementerad i en kommersiellt väl fungerande produkt, men nu har patentets löptid gått ut. Finns det alternativa skydd så du kan behålla någon form av ensamrätt?

 

Det grundläggande svaret är nej. Grundtanken bakom patentsystemet är att man får en statligt sanktionerad ensamrätt som ”ersättning” för att man offentliggör tekniken och på så vis medverkar till den tekniska utvecklingen eftersom andra kan ta till sig den och vidareutveckla. Statens stöd är dock tidsbegränsat till 20 år efter ansökningsdagen, för att inte sinka den tekniska utvecklingen.

 

På läkemedelsområdet kan man som bekant få förlängt skydd, SPC. Där finns även en variant som kan ses som förlängning där man i vissa fall lyckas ta fram en ny bättre beredning av läkemedlet som får ett patentskydd i sig, dock utan något direkt skydd för den aktiva substansen vars patent löpt ut.

 

Försök att ”förlänga” patentskydd med hjälp av andra immateriella ensamrätter är inte obekant. Ett välkänt exempel är Legos försök att få utformningen av den grundläggande LEGO-klotsens utformning registrerad som 3D-varumärke, vilket inte lyckades eftersom utformningen endast bestod av en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat. Lego har dock en mängd varumärkesregistreringar, och skyddsomfånget är inte helt lätt att analysera.

 

I EU-domstolen handläggs just nu ett mål som illustrerar ett annat försök att ”förlänga” ensamrätten man tidigare har haft genom patent, och det med hjälp av upphovsrätt.

 

Precis som i Lego-fallet handlar det om formgivning, och möjligheten att skydda den, men nu genom upphovsrättens skydd för brukskonst. Målet har sitt ursprung i Belgien där den brittiska cykeltillverkaren Brompton har stämt sydkoreanska Get2Get för upphovsrättsintrång.

 

Brompton säljer sedan 1987 en hopfällbar cykel, den karakteristiska låga BROMPTON-cykeln, vars hopfällningsmekanism i tresteg har varit patentskyddad (se bild).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Get2Get säljer en hopfällbar cykel, CHEDECH, med en mekanism som man medger är hämtad från Bromptons utgångna patent (se bild).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När Brompton nu hävdar upphovsrättsintrång försvarar Get2Get sig med att formgivningen av deras cykel är beroende av den oskyddade tekniska lösningen.

 

 

Den belgiska domstolen vände sig till EU-domstolen för att få riktlinjer för bedömningen kring hur tekniska aspekter ska påverka den upphovsrättsliga bedömningen enligt InfoSoc-direktivet.

 

En delfråga känner vi igen från varumärkesrätten: om det spelar någon roll att andra former kan användas för att uppnå samma tekniska effekt. Inom varumärkesrätten blev svaret blankt nej; det är irrelevant. Här blev svaret nja, se punkt 4 nedan.

 

Tidigare i år kom generaladvokaten (GA) med sitt förslag på hur EU-domstolen borde besvara frågorna. GA betonade att tillämpningen av de andra ensamrätterna vid sidan av patent inte får innebära att grundtanken med patent, att ge en tidsbegränsad ensamrätt, motverkas. Samtidigt måste det vara möjligt att ha dubbelt skydd när kriterierna för respektive ensamrätt är uppfyllda.