När den tekniska funktionen är den enda faktorn som styr produktens utseende, saknar det betydelse om det finns andra alternativa former. Det kan däremot ha betydelse om den form som valts innehåller viktiga icke-funktionella beståndsdelar, som är ett resultat av ett fritt val från upphovsmannens sida.
Känner du igen dig och ditt företag? Du har haft en teknisk lösning patenterad och den är implementerad i en kommersiellt väl fungerande produkt, men nu har patentets löptid gått ut. Finns det alternativa skydd så du kan behålla någon form av ensamrätt?
Det grundläggande svaret är nej. Grundtanken bakom patentsystemet är att man får en statligt sanktionerad ensamrätt som ”ersättning” för att man offentliggör tekniken och på så vis medverkar till den tekniska utvecklingen eftersom andra kan ta till sig den och vidareutveckla. Statens stöd är dock tidsbegränsat till 20 år efter ansökningsdagen, för att inte sinka den tekniska utvecklingen.
På läkemedelsområdet kan man som bekant få förlängt skydd, SPC. Där finns även en variant som kan ses som förlängning där man i vissa fall lyckas ta fram en ny bättre beredning av läkemedlet som får ett patentskydd i sig, dock utan något direkt skydd för den aktiva substansen vars patent löpt ut.
Försök att ”förlänga” patentskydd med hjälp av andra immateriella ensamrätter är inte obekant. Ett välkänt exempel är Legos försök att få utformningen av den grundläggande LEGO-klotsens utformning registrerad som 3D-varumärke, vilket inte lyckades eftersom utformningen endast bestod av en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat. Lego har dock en mängd varumärkesregistreringar, och skyddsomfånget är inte helt lätt att analysera.
I EU-domstolen handläggs just nu ett mål som illustrerar ett annat försök att ”förlänga” ensamrätten man tidigare har haft genom patent, och det med hjälp av upphovsrätt.
Precis som i Lego-fallet handlar det om formgivning, och möjligheten att skydda den, men nu genom upphovsrättens skydd för brukskonst. Målet har sitt ursprung i Belgien där den brittiska cykeltillverkaren Brompton har stämt sydkoreanska Get2Get för upphovsrättsintrång.
Brompton säljer sedan 1987 en hopfällbar cykel, den karakteristiska låga BROMPTON-cykeln, vars hopfällningsmekanism i tresteg har varit patentskyddad (se bild).
Get2Get säljer en hopfällbar cykel, CHEDECH, med en mekanism som man medger är hämtad från Bromptons utgångna patent (se bild).
När Brompton nu hävdar upphovsrättsintrång försvarar Get2Get sig med att formgivningen av deras cykel är beroende av den oskyddade tekniska lösningen.
Den belgiska domstolen vände sig till EU-domstolen för att få riktlinjer för bedömningen kring hur tekniska aspekter ska påverka den upphovsrättsliga bedömningen enligt InfoSoc-direktivet.
En delfråga känner vi igen från varumärkesrätten: om det spelar någon roll att andra former kan användas för att uppnå samma tekniska effekt. Inom varumärkesrätten blev svaret blankt nej; det är irrelevant. Här blev svaret nja, se punkt 4 nedan.
Tidigare i år kom generaladvokaten (GA) med sitt förslag på hur EU-domstolen borde besvara frågorna. GA betonade att tillämpningen av de andra ensamrätterna vid sidan av patent inte får innebära att grundtanken med patent, att ge en tidsbegränsad ensamrätt, motverkas. Samtidigt måste det vara möjligt att ha dubbelt skydd när kriterierna för respektive ensamrätt är uppfyllda.
GA föreslår, här förenklat, att EU-domstolen ska slå fast:
- att upphovsrätt inte kan ges till formgivning som uteslutande betingas av dess tekniska funktion;
- att det faktum att det har funnits ett patent inte är avgörande men kan förstås påverka bedömningen, t.ex. om det är något i utformningen som har varit patentskyddat;
- att det har betydelse vilken avsikt upphovsmannen hade vid formgivningen; var det för att uppnå ett tekniskt resultat?
- att ”när den tekniska funktionen är den enda faktorn som styr produktens utseende, saknar det betydelse om det finns andra alternativa former. Det kan däremot ha betydelse om den form som valts innehåller viktiga icke-funktionella beståndsdelar, som är ett resultat av ett fritt val från upphovsmannens sida.”
GA la till att det inte bör spela någon roll vid bedömningen om produkten har vunnit diverse priser, hamnat på museum och liknande.
Notera att den tredje punkten, om upphovsmannens avsikt, har vållat kritik eftersom originalitetskravet som ställs för upphovsrättsligt skydd ska bedömas utifrån objektiva kriterier.
Summa summarum
Summerar man så står det klart att självklart kan man ha upphovsrättsligt brukskonstskydd för formgivning av produkter, även om någon del i produkten är eller har varit patentskyddad.
För dig som inte är van vid upphovsrätt, låt dig inte skrämmas av ”konst” i brukskonstskydd; det finns inga krav på konstnärlighet, originalitetskraven är lågt ställda.
Mål C-833/18
Det kommer mera
Hur EU-domstolen ser på GA:s förslag återkommer jag till så småningom i denna blogg.
Christer Löfgren
Attorney at Law
Skriv ett svar eller kommentar
Fler inlägg av Christer
När den tekniska funktionen är den enda faktorn som styr produktens utseende, saknar det betydelse om det finns andra alternativa former. Det kan däremot ha betydelse om den form som valts innehåller viktiga icke-funktionella beståndsdelar, som är ett resultat av ett fritt val från upphovsmannens sida.
I föregående inlägg här på bloggens ”Legal smartness” togs brittiska Bromptons jakt på förlängd ensamrätt upp. Då var det endast generaladvokatens förslag som hade kommit, därefter har EU-domstolens sagt sitt. Resultatet var inte alls överraskande, men däremot något som man som innovatör bör tänka till kring.
Även mindre företag behöver icke personkopplade rutiner för hantering av de aktiviteter och tjänster som representerar stora delar av företagets värde. Hur hanterar du till exempel patentfrågor och betalning av årsavgifter?
Varumärkesrätten ger en ensamrätt att använda varumärket. En av effekterna är att man kan stoppa piratkopior och andra intrång. Men blir det ett intrång om någon tar bort varumärket?